SMA~ Sweet Mutant Alternative

location: @ home

mood: creative

Kön är ljug! Kön är påhitt! Kön är skit! Vägra kön!

Kön är skapat av vårt samhälle. Skapat för att hålla koll på oss. Vi är inte tjejer eller killar, vi är individer och oftast så är vi fitt- eller kukfödda. Vi har alltså olika könsorgan. Vi har hormoner i oss, exempel på dessa är östrogen och testosteron (T). Det säger oss ingenting egentligen. Caster Semenya är ett exempel på detta. Hon får inte tävla nu pga. för hög testosteronhalt, hon är alltså ingen "riktig" kvinna. Men vad är i så fall en riktig kvinna? Vi måste börja specificera ordet! Varför inte börja dela in sport i hormonsgrupper istället för kill- och tjejgrupper? Vad är meningen med grupper indelade pga. kön när folk med det könet inte får tillhöra gruppen?

Jag är feminist, jag kämpar för kvinnors rättigheter, men det gör inte att jag uteslutande ser mig själv som tjej. Jag skulle vilja påstå att jag är könlös. Tyvärr leder detta till oerhört många problem som det ser ut idag. Att vara könlös innebär inte bara att det blir jobbigt för folk att prata om en i tredjeperson (pronomenet "hen" är tyvärr ännu inte helt accepterat), utan det leder också till enorma problem om en exempelvis ska söka jobb eller fylla i en hälsoblankett i skolan i och med att en då ofta måste välja kön.
- "Är du flicka eller pojke?"
-"Nej jag är ingetdera."
Det är ingen lätt match.

Om 375 dagar kommer jag att ändra mitt tilltalsnamn till Emil. Det är numera lagligt att en "tjej" får ta sig ett "killnamn" och att det inte blivit lagligt tidigare är för mig helt oförståerligt. Varför behöver vi sätta kön på våra namn? Det ska hursom bli otroligt skönt att få gå under mitt riktiga namn snart, det vill säga det namn som faktiskt är jag. Jag har försökt undvika mitt pappersnamn så mycket som möjligt, men det är i princip omöjligt för folk att inte säga något annat än det som de alltid har sagt. Det ska bli så otroligt skönt när det står Emil på mitt leg. En sådan frihet när en loggar in på SchoolSoft och det står Emil Åstrand SP3c istället för det som står nu.

Allt för mig för nu.
//Emil~

location: @ home

mood: ecstatic

Jag har precis läst ut Eli Levéns bok "Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats.". Så fantastisk bok! Verkligen grym! Språket är typ som ett konstverk och boken känns ganska köttig, vilket typ bara gör den vackrare. För att fatta mig kort så kan jag säga såhär: framsidan passar!
Boken handlar om Sebastian som inom sig bär på en Ellie. Sebastian träffar Andreas och blir kär, eller kär kanske är fel ord. Han blir typ beroende, som besatt, av Andreas!
Som läsare så älskar en typ alla karaktärer. Eller kanske inte, men en älskar åtminstone beskrivningarna av dem. Sebastian är nog den enda som verkar "god". H*n är absolut en ut av de mest intressanta karaktärerna jag läst om på länge. Så komplex. Jag vill typ berätta hela boken, men det klarar jag helt ärligt inte av just nu så jag kör bara på slutet. Men oroa er inte, ni som inte läst den alltså, för jag gör ett cut så allt ni behöver göra är att hålla er borta från vänster musknapp. ^^ (Ni som inte tror att ni kommer läsa den, gör det ändå! Det samma gäller boken "Egalias Döttrar" av Gerd Brantenberg btw.)
( Spoil! )

 

location: @ home

mood: thoughtful

Jag älskar att skriva! Alla som känner mig vet att jag älskar att skriva. Jag skulle allra helst tillbringa hela dygnet med att bara sitta och skapa saker i textform. Det finns liksom ingenting som går upp mot att titta på sitt anteckningsblock/dagbok/blogg/whatever och inse att en just skapat hur många rader som helst av text som är skriven av just mig. Det blir som en kick när en inser att en faktiskt åstakommit något på det sättet.
Förstår ni då hur jobbigt det är när jag får skrivkramp? Det är på intet sätt akut-akut nu, jag har redan åstakommit några sidor i min dagbok och känner inga direkta tecken på rastlöshet eller emo-tankar som jag brukar få när jag får skrivkramp. Nej, jag känner mig faktiskt ganska nöjd med både igår och idag, det jobbiga är att det är så sjukt mycket svårare än vad det alltid framstår som i böcker och filmer och sånt. Jag har sällan insperation till att exempelvis skriva värsta blogginlägget. När jag läser gamla inlägg som jag skrivit så verkar jag ha mycket mer krut i det jag vill få fram, även om det till mesta del bara bestod av drabbel över hur söta alla Johnny's:ar var. Beror mitt numera ganska dåliga skrivande på att jag tröttnat på bloggen och behöver något nytt och frächt eller beror det bara på att jag helt enkelt blivit sämre på att skapa text? Tyvärr så tror jag att det är det tidigare. Jag skaffade ju en annan blogg att ha vid sidan av den här i typ augusti förra året och på den skrev jag till fingrarna glödde periodvis. Den var tyvärr på en japansk sida vilket gjorde att mina läsare tillmestadels bestod av japaner som alltid kommenterade mina inlägg på japanska och mitt handikapp i det språket är inte så pass högt att jag kunde uppfatta exakt vad de ville få fram, även med hjälp av google translate. Borde jag ändå fortsätta skriva på den, dvs. börja med en japan-skrivar-blogg-period igen? Eller borde jag istället hitta mig en ny bloggdomän? Eller borde jag fortsätta knaggla mig fram med denna? Jag har ingen aning om hur många läsare jag har, det skulle kunna vara noll per dag eller hur många som helst, vad vet jag. Det sorgliga är bara att det känns som att jag inte skriver för någon på den här bloggen. Inte ens för mig själv. På ett sätt skulle jag vilja be alla som läser detta att slänga iväg en kommentar, bara för att få någon slags uppfattning, men med risk av att resultatet blir fail så avstår jag. Den här bloggen skapades ju faktiskt först och främst för att jag skulle få en plats där jag kunde uttrycka mina känslor, så det kanske är bäst att jag håller det till vad det är.

//emm.

ps. Om ni skulle ha några funderingar på vad jag borde skriva mer om så kan ni väl typ säga det på något sätt, antingen här eller någon annanstans. Alltid bra med tips liksom. ds.

location: @ home

mood: crushed

Enkelbiljett hemifrån, tack!

Hur ska detta fungera, jag vill dra härifrån nu! Funderar på Tobbes förslag med tunnelbanan, låter ganska smart om en jämför med det här i alla fall! Jag är så jävla less på den här skiten, så jävla trött!!!!!
 

location: @ home

mood: curious

Lite bilder från idag:

Emm goes Jeffree Star (formen på ögonbrynen) och typ burleskare, eller vad säger ni? ÄLSKA!! :D <3 <3 Banan är ett geni med mitt fallande bal-hår också! :D <3 <3 <3

Strumpeband is the shit, eller vad tycks? :D

Jag är ju då inte bäst på att rita, men på ett ungefär så var det detta jag hade på mig. ;)

Imorgon ska jag på arbetsintervju så önska mig lycka till!
//emm.

location: @ home

mood: chipper

Hejsan!

Idag så har det varit hejlivat, eller alltså. det har varit en bra dag helt enkelt. :) Konserten igår var fantastisk, men mer om det i ett senare inlägg. :)

Ska faktiskt inte blogga mycket alls idag, mer än med tre bilder. :)

Bild på mig, något retucherad, men ändå. ^^ Ser ni att jag rakat av mig ögonbrynen och nu målar egna.  NICE!!!

Presenter jag fick idag när pappa kom hem. Den fina Hello Kitty boken ska vara min dagbok efter den jag har nu och jag har redan ätit upp de små godisarna i det öppna egget. SÅ goda! Smakade väldigt japanskt. ^^ Även Hello Kitty tugummi har smakats, de med grapefruitsmak. Det är fyra i varje förpackning. MUMS!!! :D <3 <3 <3

Nu ska jag pyssla ihop en grej till en typ
//emm